fredag, juni 29, 2007

Byn Lutembe...

Det bor fortfarande väldigt
många människor på
landsbygden... i Uganda.

Byar finns nästan överallt.

En liten by heter Lutembe.
Den ligger ca 20 km norr
om Entebbe - halvvägs till
Kampala.

Med tanke på avståndet
och att få har bilar...
så predikas det inte så ofta
i den trakten.

Entebbe-engelska församling
anordnade förra året en s.k.
“Macedonia-day” i området.

MÅNGA bybor gav ett positivt
gensvar till våra bröders
och systrars predikande!

Jerry och Esther har fortsatt
att regelbundet åka dit.
De startade studier med en del!

Sedan Jim och jag kom till
Uganda, för ett halvår sedan,
har vi följt med dem ut dit
- i stort sett varje vecka.

I slutet av mars åkte de till
Sverige, men vi har fortsatt
att åka dit.

Distriktet är “jungfruligt”...!!!

Det är helt UNDERBART att
få predika och undervisa där
- många verkar “törsta” efter
bibliska sanningar...!!!!!!

Jerry hade börjat studera med
några fiskare.
Vi har fortsatt, men har ibland
undrat hur bra de förstår det
engelska språket...

De kommer från en stam som
bor i en annan del av landet,
som pratar “komam”...

Helt nyligen fick vi veta att
några bröder i församlingen
kommer från det distriktet
- och pratar ...komam!

Därför har vi nu lämnat över
de studierna till en av dem.
Det kommer att leda till ett
mycket bättre resultat!!

















Här ser vi en av fiskarna - Julius.
(Han till vänster, alltså... :-)))

Julius har studerat regelbundet,
och kom t.ex på Åminnelsen.


Genom de “Komam-talande”
fiskarna fick vi kontakt med
en fd fiskare - som däremot
pratar bra engelska.

Han heter Ray och är ca 30 år
- en mycket ödmjuk man.



















Vi har studerat några månader.
Han betraktar sig själv redan
som ett Jehovas vittne och
uttrycker det till andra när han
försvarar bibliska sanningar!!

Alex... är en annan kille som
vi studerar med i Lutembe.
Han är 28 år och kommer
ursprungligen från Rwanda.
Jerry hade börjat studera
med honom.
Han gör mycket fina framsteg!!!


















Trots att det tar upp emot
...TVÅ TIMMAR...
att färdas till och från möten
(nu när de hålls i Entebbe)
har Alex regelbundet börjat
komma på söndagarna!!
Han deltar dessutom aktivt
i Vakttornsstudierna!

Alex tog sig själv till kretsmötet
- som vi hade för en dryg månad
sedan!!

Liksom Ray berättar även Alex
för sin omgivning vad han får
lära sig.

Både Alex och Ray kom förresten
också till Åminnelsen.

Lutembe är en liten by.

Kanske bor det ett par hundra
människor där...

En av de heter Florence,
och är en kvinna i 25-års åldern.
Efter den där “Makedoniendagen”
- förra året - började Esther
studera med Florence.
Det studiet har gått väldigt fint!

När Jerry & Esther (och Claudia)
lämnade Uganda tog Jim och jag
över studiet - för en kort tid.

Men vi insåg tidigt att detta inte
var inte så förnuftigt...
Vi beslöt oss för att fråga några
systrar i församlingen.

Frida & Elisabeth ville gärna följa
med och studera med Florence.
Det har de nu gjort under några
månader.
Hon fortsätter att göra framsteg,
och kommer även hon på
söndagsmötet!!
Hon kommer alltid med sina barn
- en på 2 år och en på 6 mån...!!

Det är extra anmärkningsvärt
med tanke på den långa resan...
- TVÅ TIMMAR!!
Florence kämpar verkligen fint!





















Florence, Elisabeth och Frida.


En gång när våra systrar kom för
att studera med henne var en
granne på besök.

Därefter ville även hon börja
studera Bibeln!
Den unga kvinnan heter Winnie
och även hon kommer regelbundet
till mötena på söndagarna!!!




















Florence, Gift, Frida, Winnie & Elisabeth.


Både Florence, de små barnen
och Winnie tog sig på egen hand
till kretsmötet!!

Jag tror att Frida och Elisabeth idag
leder 3 el 4 studier - i Lutembe!!!

När vi för några onsdagar sedan
kom ut till Lutembe och lämnade
av våra systrar hos Florence,
kom plötsligt en medelålders man
gående mot oss och stannade vid
sidan av...
Vi hade gått ur bilen för att hälsa
på Florence.
Mannen stod bara några meter
ifrån och väntade...

När Jim och jag strax efter skulle
vidare för att studera med Alex...
...kom han fram och presenterde
sig som Neme och frågade om vi
är Jehovas vittnen...
...när vi hade bekräftat det bad
han om ett ...bibelstudium!!!!!

Neme - som även han är fiskare -
hade av en kollega hört att några
Jehovas vittnen åker ut hit,
och ville få kontakt med oss...

Han sade att han hade bott i
Entebbe - och kände till Rikets sal.

Vi bestämde oss för att börja
studera nästa onsdag!

Han såg ut att bli mycket glad!!
Men jag undrar om inte ...VI...
kände oss ...ÄNNU... gladare!!!

Efter att ha studerat med Alex
skulle vi lite senare träffa Ray.

Vi rörde oss ett tag ganska nära
centrum av byn.
Omgående började folk strömma
till och slog sig ner omkring oss!!

Folkhopen bestod av ca 10 personer,
främst män, men också en kvinna.

Alla såg ....förväntansfulla... ut
- koncentrerade på att lyssna...!!!!!!

Detta kom helt oförberett...
Men Jehova gav oss kraft och stöd
så att vi kunde prata med dem,
lugnt men ändå frimodigt!!

Det blev en blandning av ett tal
och ett resonemang med dem,
som pågick i en timmes tid...

Vi framhöll värdet av att studera
Bibeln och visade olika tankar ur
“Vad lär Bibeln-boken”...
Det väckte verkligen deras intresse!!!

I stort sett alla ville ha den boken!!

De exemplar som vi hade med oss
delade vi ut och lovade att komma
med fler nästa onsdag!

Vi erbjöd alla ett bibelstudium
i boken och berättade att vi åker
ut till den här byn varje onsdag.
De sade att de väntar oss...
- nästa vecka!!!

Den ena mannen hade träffat
Jehovas vittnen förut och upprepade
gång efter gång, inför alla de andra,
sin uppskattning av oss - vittnen!!!

På vägen hem berättade Frida
och Elisabeth att de hade mött
en kvinna mitt i byn som kom
med ett Vakttorn i handen och
entusiastiskt utropade:
- “Jesus är med er!”
Det var kvinnan som hade suttit
tillsammans med männen
och lyssnat...!

Detta var för två veckor sedan.


Vägarna dit ut är KATASTROFALA!


















Nu - under regnperioden - blir de
ännu sämre...
Vissa partier ligger under vatten!!
















Men “de goda nyheterna” ska ...FRAM!!!!


När vi förförra onsdagen (20/6)
återvände var vi lite spända på
om några av de som hade suttit
under trädet - veckan före -
verkligen skulle komma...

Efter studiet med Alex, men före
Ray, skulle vi möta dem...
Jodå, en efter en kom flera av dem!!!
Vi började direkt att studera i boken:
“Vad lär Bibeln?”

Kanske 6,7 st var närvarande!

Vi hade ett fint studium tillsammans.

När vi hade avslutat studiet gick jag
en liten bit därifrån för att studera
med Ray.

Ett par stycken av dessa nya gick
också dit...
De satte sig vid sidan av Ray,
tog åter fram sina böcker och slog
upp den sida som Ray och jag
befann oss på...
och var sedan med även på detta
studium!!!!














Även den här onsdagen (27/6)
inledde vi vårt veckobesök i
Luteme med att studera med Alex.
Han fortsätter att så fint ta till sig
av det han får lära sig!

Sedan var det åter dags att ta oss
bort till de nyintreserade som vi
hade träffat i närheten av centrum
av byn.
Skulle de dyka upp även idag...?

Visst, gjorde de det!!!!

Det var som att leda ett "bokstudium"!

10(!) st...... satt de omkring oss när
vi - nu för andra veckan - fortsatte
bibelstudiet ur "Teach"-boken
- ...10 st!!!!!!!!!

När det sedan var dags att studera
med Ray var nästan allesammans
närvarande även vid det studiet!!!!!!

Det var inget jag uppmuntrade till...

Jag förklarade istället att vi snart
också kommer dit.
Men i stort sett ...alla... stannade kvar,
och slog upp den sida i boken där Ray
befann sig och satt sedan och lyssnade
uppmärksamt vid det studiet!

De verkar "hungra" andligen!


Jag måste bara säga det igen:
Tjänsten på fältet i Uganda är
helt ....UNDERBAR!!!!!!!!


Jehova “drar” stora skaror av
ödmjuka och sanningssökande
människor till sig i det här landet
- några... verkar "dras" från
den lilla byn ...LUTEMBE!!!!

torsdag, juni 21, 2007

Jordbävning!

I fredags (15/6) hade vi bjudit
hem en del vänner på mat.
Alex - från Lutembe - som vi
studerar med var en av gästerna.
Vi tittade bl.a på dvd:n om vår
organisation.
Det var en trevlig kväll.

När våra vänner hade gått hem
lade Jim och jag oss ett tag
i hörnsoffan och pratade.

Jag kände hur soffan började
...vibrera...

“Är det du som gör någonting”?
- frågade Jim.
“Nej, är det inte du...?”
- frågade jag.

Soffan började vibrera mer...
...och mer!

Plötsligt insåg jag att jag upplevde
mitt livs första
..........JORDBÄVNING!!!!!!

Känningar av den hade vi
i ungefär en minut...
...sen tonades den bort.

Klockan var omkring 22.00...

Det var lite ...skrämmande!!!

Enligt en broder, som vuxit
upp här i landet, var detta
en ganska stor jordbävning!

Han berättade att bokhyllan,
på platsen där han befann sig,
hade stått och gungat!!
Förutom i Uganda kändes
verkningar av den i både
Rwanda och Tanzania...!

En annan broder berättade
att vid de som är ännu
större går folk ner på huk...
...annars är risken att man
faller omkull!!

Vi får vara med om MYCKET
under det här året i Afrika...

Våra upplevelser är av lite
blandad “kompott”...

En del... av det vi har drabbats
av ingick väl inte riktigt i
planerna:
- MALARIA, JORDBÄVNING...


Men vi mår bra!
Imorgon är en ny dag...


torsdag, juni 14, 2007

Håller våra första tal...

Vi i Abaita-församlingen söker
fortfarande efter en lämplig
lokal för att hålla våra möten...
Vi söker i Abaita med omnejd.

Alternativ har funnits...
- men hyran har varit för dyr!

Jag var inne på universitetet
som ligger i grannbyn och
hörde mig för efter lokal...
De var mycket vänliga och
skulle göra efterforskningar
och återkomma.

Självklart missar vi ...INTE...
några möten under tiden!!!

Tills vidare hålls våra möten i
...ENTEBBES... Rikets sal.
Eftersom två andra församlingar
kommer tillsammans där
så har vi “skola & tjänstemöte”
på lördagar, kl 15.00...
...och föredrag & VT-studium
söndagar, kl 12.30.

I lördags hade Jim & jag tal
- för första gången i Uganda!

Jim hade bibelläsningen och
jag tal 4.

Jim läste väldigt fint!

En av äldstebröderna frågade
honom efteråt om han någon
gång hade bott i “Britain”...
- gott "betyg"!!

Just den här dagen tog en
broder lite bilder vid mötet...

















Jim högläser.


För mig var det inte bara första
gången i Afrika...

Det var ...8... år sen jag senast
höll ett tal!
- 8 ÅR...

Jag har haft EXTREMA problem
med att kontrollera andningen...
...när jag har stått på podiet.

Den kan fullständigt “knyta sig”...!!

Bara tanken på att börja hålla
tal igen har för mig varit en
...SKRÄCK...!!!!!!!!!!

Jag har ...FÖRLAMATS!!!!!

Jag tror att det kan gränsa till
någon form av ...“panikångest”.

Eftersom jag beviljades ett “friår”
- och inte arbetar om dagarna -
fick jag en unik möjlighet att
kunna utöka min tjänst för Jehova.

Efter ett par månader som
hjälppionjär i början av året,
började jag den 1 mars som
reguljär pionjär.

Förutom att många dagar
fylls av tjänst på fältet
så har jag också fått mer tid
till att läsa och studera...

Som en följd har andligheten
stärkts och man har kommit
NÄRMARE JEHOVA!!!!

Med tiden... har jag kommit
mer och mer överens med
tanken på att börja hålla tal
igen...

Jag var ...mycket... nervös
just före jag skulle gå upp
och hålla talet i lördags!













Men när jag kom upp på podiet
...var andningen i balans!!
Det var bara att koncentrera sig
på tankarna som skulle framföras.

Jag är övertygad om att JEHOVA
HJÄLPER
- när vi ber Honom om det!!!
Det kan vara i olika sammanhang
där vi människor kan känna oss
mycket ...“små”!!
Men särskilt när det gagnar
Hans intressen!!!
(Jes.41:13, Fil.4:13)


Det var ett stort “berg”...
Det blir ett “berg” nästa gång
också - men lite ...lägre!


När mötet var slut ville brodern
som fotograferade samla oss till
en gemensam bild:













ABAITA-församlingen av Jehovas vittnen!
2007-06-09.

(Några av våra vänner saknas...)

onsdag, juni 06, 2007

Uganda-Nigeria

Många hemma såg i lördags
fram emot fotbollsmatchen
mellan Sverige och Danmark...

Det var en s.k. EM-kvalmatch.

Samma dag kvalspelade många
Afrikanska länder för att ta sig
vidare till sin kontinents stora
mästerskap...
- African Nations Cup.

Uganda spelar i samma grupp
som:
Nigeria, Niger, Lesotho... m.fl.

I lördags - 2/6 - kom inga mindre
än ...NIGERIA... på besök!

Det är väl Kamerun och just
Nigeria som, hemma i Sverige,
är de mest kända Afrikanska
fotbollsnationerna.

Nigeria har många spelare i de
europeiska proffs-klubbarna...
Kanu - som spelat i Arsenal -
och Martins - som spelat i
Inter och i Juventus - är de
mest namnkunniga!

Sverige mötte Nigeria i VM
2002 i Japan/Sydkorea.

När jag hörde att Nigeria skulle
komma till Kampala för att
kvalspela mot Uganda...
...blev jag sugen på att ta mig
dit för att se matchen LIVE...

Vi var fyra bröder som fick tag
i biljetter.
(Några till ville följa med men
då var biljetterna slutsålda...)

Biljetterna kostade 15 000...!!!!!

Ja, det ska kanske sägas att det
var i ...Ugandiska Shilling... :-)))

Det blir ca 60 svenska kronor!

Bröderna som jag åkte iväg med
heter:
Ambrose, Emanuelle & Ronnie.
De är mellan 23 och 29 år.

Vi känner varandra ganska väl,
och trivs fint ihop!

Matchen skulle börja kl 16.30.

Vi satte oss i en minitaxi från
Entebbe 13.30 och var framme
vid kl 14.45...




















“Mandela stadium” i Kampala
är en mäktig arena!
Den är byggd cirkelrund och
tar emot ca 40 000 åskådare.

Till skillnad från mycket annat
i landet så är den i gott skick...

Afrikaner har, liksom mig, lite
problem med att hålla tider...
Därför blir man överraskad
när man anländer till stadion
och ser att den i stort sett redan
är fullsatt...
- och detta ...1,5 timme... före
matchstart!!!
Fotboll är stort i Uganda.


















Vi hittar snart våra platser.
Vi sitter lite snett bakom det
ena målet - men högt upp.
Bra platser!

















Stämningen är ...MAKALÖS...!!!

Läktarna “gungar”...
Många dansar och sjunger,
andra sitter med visselpipor
och visslar oavbrutet...!
En kille slår taktfast på något
som ser ut som ett kakfat...
Vissa har fått med sig någon
slags tuta som de blåser i...!

Det är långt kvar till match...

Orkar de ...fortsätta... i det här
tempot fram tills den börjar
- och över den...???

















Ja, det gör dem!!!!!!!

Men det gör inget...
Det verkar göras av ren glädje!!!

Artister och akrobater uppträder
nere på “mattan”.

Många försäljare kommer och
går mellan bänkraderna...
- vatten, glass, mat, vodka(!)
är något av det som erbjuds.

Plötsligt ser jag något som jag
verkligen ...inte... hade väntat
mig att se på en stadion i Uganda
...en SVENSK flagga...
upphängd på läktaren mitt emot!

Det är den enda flagga man ser
på läktarplats...

När jag tittar lite närmare ser
jag att det står en grupp vita
personer i närheten...
De kan vara hjälparbetare av
något slag.
(SIDA t.ex har ganska stor
verksamhet i Uganda...)

När det är ca 45 minuter kvar
till matchstart kommer lagen
in för att värma upp sig!

Först in kommer Nigerias lag.
Jo, då... både Kanu och Martins
finns med!

När några minuter senare
...“The Cranes” (Tranorna)...
- som Ugandas landslag kallas -
entrar planen uppstår ett
öronbedövande ljud!!!!!!!!!!!

Jag börjar bättre förstå de som
kallar en ljudlig hemmapublik
för lagets “12:e” spelare...!!!

Efter en stunds uppvärmning
är det sen dags för match!

Nigeria tar direkt initiativet,
men Uganda är långt ifrån
utspelade.
Det är ganska jämt.

Men så händer det som inte
“får” hända...
Nigeria tar ledningen...
- efter ett vackert anfall.

För första gången - sen vi
anlände för omkring
två timmar sen - blir det
...TYST... inne på den
stora stadion!

Det verkar som om luften
fullständigt har gått ur
publiken...

Resten av halvleken är jämn,
men 1-0 till Nigeria i paus.

Uganda-spelarna upplevs
huvudet kortare än de välväxta
Nigerianerna... så alla inlägg
till anfallarna i 1:a halvlek
kändes meningslösa!

I andra halvlek är det Uganda
som omgående tar initiativet!
Man börjar spela mer längs
marken.

Det verkar som om den tyske
tränaren har sett bristerna
från 1:a halvlek och funnit
en bättre taktik!

Publiken andas åter “hopp”...!




















Bara knappt 10 minuter in i
2:a halvlek kommer plötsligt
en av Ugandas anfallare fri
med Nigerias målvakt...!!

Målvakten drar ner honom och
den Sydafrikanske domaren
blåser straff!!!!!!!!

Folk blir som “tokiga”...!!!!!!!!!

Straffen ska först ...slås...
- tänker jag...

Men, visst sitter den!!!!!!!
1-1.

Matchen är därefter jämn.

20 min före slutet kommer
ännu en Ugandisk anfallare
ensam med Nigerias målvakt...
och även den här gången dras
anfallaren ner...
NY STRAFF!!!!!!!!!!!

Jag gissar att pressen är enorm
för straffskytten i det här
ögonblicket...

...40 000 i publiken och
26 miljoner andra ute i landet,
många framför TV-apparater,
ser det som ett gyllene tillfälle
att kunna besegra “storebror”
- Nigeria - och dessutom i en
viktig kvalmatch...

Det är en annan straffskytt.
Han springer fram mot bollen...
...och pang! där sitter den,
han gör inget misstag, 2-1!!!!!!!

Uganda LEDER!!!!!!!!!!!!!!

Det är nu en dryg kvart kvar.
Ska “Tranorna” hålla undan för
“Örnarna” (The Eagles)...?
Det skulle vara en SENSATION!!!

Nigeria trycker på ordentligt,
men Uganda visar stort
“fighterhjärta”!

















En stor del av publiken har nu
rest sig upp...
Det är mycket nervöst!

Jag funderar på om någon av
oss - fyra killar - är kapabel att
ge “Hjärt- & Lungräddning”...
Mannen som står sidan om
Ambrose ser ut att snart bli
ett fall för det...!!!!!!
Pulsen ser ut att vara nära
bristningsgränsen för
en hel del!

En ur publiken rusar in på
planen och tar sig en liten
runda innan han till slut
springer in i ett av målen...

På vägen tillbaka hinner tre
vakter upp honom...
Vi ser honom bli slagen med
batonger medan han dras
bort därifrån...

Tilläggsminuterna går sakta...
men ...DÄR... blåser domaren
av matchen!!!

Uganda lyckades hålla undan
- och hade faktiskt chans på
ännu ett mål i slutet!!!!!!!!!!!




















Trots att det står mängder av
Specialpoliser mellan läktarna
och planen klarar de inte av
att hindra publiken när de
i stora skaror ...VÄLLER IN...
på gräsmattan!!!!!!!!!!!!!


Efter en kort stund går det
inte längre att se spelarna...
...pga “folkhavet” på planen!













Vissa kysser gräsmattan...
andra står och hoppar eller
springer rundor,
någon går på händer...
Ett par stycken tänder eld(!)
på gräsmattan vid mittcirkeln
så att det “tar sig” och blir till
ett litet bål!!!!!!!!!!

Folk fick ...GLÄDJEFNATT!!!!

När vi ska hem ser vi hur
det dansas längs gatorna
i huvudstaden!!!!

Under mitt år i Afrika vill jag
också uppleva den afrikanska
KULTUREN...

Den här eftermiddagen och
kvällen fick jag en liten
insyn i en del av den...

(Egentligen är det rätt så
märkligt hur ...FOTBOLL...
kan gripa människors känslor
så oerhört ...DJUPT...
- var man än kommer i världen!
När allt kommer omkring är
det ju trots allt bara fråga om
en stunds "lek"...)