Betel i Mocambique

Jim blev sjuk under färden hit till Maputo...
Han blev ordentligt dålig i magen och var sen
helt kraftlös i flera dagar!!

Två dagar senare (tors 9/11) blev jag själv riktigt dålig!
Jag fick frossa, feber och svettades mycket.
Men det värsta var den brännande huvudvärken...
Det kändes som om någon regelbundet
stack nålar i huvudet på en...
Personalen där vi bor trodde att jag hade fått Malaria...
De uppmuntrade mig att göra ett Malaria-test.

Jag tog mig bort till en medicinsk klinik som ligger i närheten
av vårt logi.
De undersökte mig, tog bl.a ett blodprov.
Svaret på om det var Malaria jag hade drabbats av
skulle jag få om en timme...
Det var inte Malaria!
Jag fick antibiotika och smärtstillande tabletter.
Sen låg jag till sängs några dagar, men är mycket bättre nu!!!


I torsdags (16/11) åkte vi till avdelningskontoret i Mocambique.
Det var en trevlig upplevelse!!!
Det ligger i utkanten av Maputo, huvudstaden - ganska nära havet.

Betel är mycket vackert, både in- och utvändigt!!!
Vi fick en guidad tur.
Här arbetar omkring 100 bröder och systrar.
Man trycker ingen litteratur - den trycks i Sydafrika.
Litteraturen kommer färdig i kartonger,
som sen distribueras vidare ut till de olika församlingarna i landet.
Två lastbilar rullar ständigt på vägarna.
Förutom att organisera predikoarbetet och annat som behöver
administrerars jobbar man också med översättning.
Portugisiskan är det officiella språket i Mocambique,
men Sällskapet översätter dessutom litteratur på 5 st inhemska språk!!!

Vi har drygt 40 000 vänner här i landet.
Omkring 6000 av dem är i heltidstjänsten!
Man förstår att det finns en stor potential för tillväxt,
de berättar att det är lätt att få bibelstudier
och att man är mångdubbelt förkunnarantalet vid åminnelsefirandet!!!

Guiden ger oss också en kort historik
och berättar bl.a att våra vänner hade det mycket svårt för några
årtionden sedan... Då var Jehovas vittnen förbjudna i landet!!

Våra bröder och systrar förflyttades till camper el läger i nordöstra
delen av landet. Genom stor försiktighet (och Jehovas beskydd förstås)
lyckades man fortsätta att tjäna Jehova!!
Man deltog i tjänsten och upprättade sammankomster!!!
Några bröder satt i de här lägren i ca 15 (!) år........

Liksom vid vårt avdelningskontor i Sydafrika bemötts vi här
överallt med varma leenden och äkta kärlek!!!!!