lördag, augusti 25, 2007

Tororo

Sen vi lämnade Sverige i början
av oktober förra året har vi sett
en hel del av Afrika...
När jag räknar efter har jag
besökt hela ...10 st... olika länder,
sen vi tog mark på den här
kontinenten.

I Uganda har vi varit i 8 månader,
men i det här landet har vi inte varit
lika reslystna...

Måndagen den 6 augusti gav vi oss
däremot av på en liten “inrikesresa”.

Två av de bibelstudier som jag har
glädjen att leda - och som gör mycket
fina framsteg - kommer från östra
delen av landet, från en stad som
heter Tororo.
Tororo ligger bara ca en mil från
den Kenyanska gränsen...

De här två killarna har jag nämnt
tidigare. De är bröder.
Gabriel är 27 år och Anthony 23.
Uppfostrade i ett katolskt hem,
med en pappa som har haft en del
uppgifter i den lokala katolska
kyrkan...
Pappan hade en önskan att Gabriel
skulle bli präst, men mamman satte
sig emot och det hela “rann ut i
sanden...”

Det andliga intresset har funnits
hos båda bröderna.

I Tororo hade Anthony en klasskamrat
som var ett Jehovas vittne och som
talade med honom om sanningen.
Han följde med honom några gånger
till Rikets sal, och började att studera
i “Vad lär Bibeln-boken.”

När Anthony’s pappa, Philip, upptäckte
detta gav han honom ett ...ultimatum:
Skulle Anthony fortsätta att studera
Bibeln med Jehovas vittnen skulle han
inte längre betala skolavgifterna...!!!!!

Det blev ett ...avbrott... i bibelstudiet
- något han var mycket ledsen över...!!

Anthony hade inte hunnit studera mer
än några gånger, men tyckte mycket om
det han hade fått lära sig!!!

Något år senare flyttade han och hans
storebror - Gabriel - till Abaita...
Nu - vuxen och stående på egen fot,
dessutom långt hemifrån - sökte
Anthony själv upp Jehovas vittnen!
Det var en söndag i våras som han
plötsligt dök upp vid ett möte,
som vi höll i skolan!!

En broder i vår församling började
studera med honom, en el två gånger,
men frågade sen mig om jag ville
fortsätta.
Det ville jag förstås gärna!

Vi började studera från kapitel 1
i “Vad lär Bibeln-boken”.
Detta var i mitten av april.
Efter några gångers studium började
också storebror, Gabriel, vara med oss!
Han berättade att han sedan flera år
tidigare hade läst Vakttornet och tyckte
mycket om den tidskriften!

Sedan dess har vi studerat 3(!) gånger
i veckan...!!!!!!!!
Båda bröderna är som “svampar”,
suger verkligen åt sig allt det dem får
lära sig!!!
Den uppskattning de uttrycker efter
varje studium är rörande att höra!!!

De kommer på mötena, och har båda
också deltagit i dem!!

Vi är redan i ...slutet... av studieboken,
men har inte forcerat fram.
Vi är grundliga.
Deras seriösa förhållning till studiet
leder de fint framåt...!

Det är ett stort ...PRIVILEGIUM... att få
hjälpa dem att lära känna Jehova!!!!!!!!!

Våra studiestunder är höjdpunkter i
veckan!!!

Det är inte ovanligt att de även inbjuder
andra till studiet!! Grannar, släktingar,
arbetskamrater... har suttit där när jag
har kommit dit för att studera...!
Dessa nya deltar också, läser och svarar!
De har sedan erbjudits egna studier.

Anthony har vittnat för sina arbetskamrater.
Flera av dem har gett ett positivt gensvar!
Utan att det ännu har börjat ledas studier
med någon av dem... så har 3(!) av dem
börjat komma till mötena på söndagarna!!!!
Där har de sedan bett om bibelstudier!!!!

Anthony och Gabriel har blivit mycket nära
vänner till mig!!!!!!!!

Länge har de uttyckt en önskan om att vi
tillsammans skulle åka till deras hemby
och se var de har vuxit upp och framförallt
få träffa deras föräldrar och syskon.

Det var därför vi nu gjorde den här
“inrikesresan” till Tororo...

På vägen dit hade vi bestämt oss för
att göra ett litet stopp i staden Jinja.
Orsaken var att en välkänd flod
har sin källa där...

I Jinja - som på så många andra platser
i södra Uganda - ser man den väldiga
Viktoriasjön, men här ser man också
hur en bred, mäktig flod börjar
formera sig...
Det är inte vilken flod som helst som
börjar spira på den här platsen...
...nej, det är världens längsta flod...
- NILEN!!!!!!!!!

















Det var en mäktig syn!

Vid en sammankomst i Kampala i början
av året träffade vi ett gift par i 60-års
åldern, som kommer från Sverige.
De heter Jan och Britt-Marie Nilsson.
Sen några år tillbaka bor de i staden Jinja,
och hjälper till i en engelsk församling.

Tillsammans leder de omkring 15 st.
bibelstudier, på den här platsen!!!

















Janne hämtade upp oss och guidade
oss runt. Han visade oss också det hus
som han låter bygga i utkanten av stan.
Han får där en fin utsikt över Viktoria-
sjön, i närheten av Nilens källa...

Framåt kvällen nådde vi vårt mål
- Poyameri - Anthony’s och Gabriel’s
hemby, en knapp mil före staden
Tororo.


Höga glädjetjut och innerliga kramar
mötte oss alla när vi nådde fram till
familjens lilla gård,
att även Jim och jag var VÄLKOMNA
var inte att ta miste på!!!!!!!!!!!!

När vi hade ställt in våra väskor och
tittat runt på gården satte vi oss ner
med pappa Philip i trädgården och
började bekanta oss med varandra.
Omgående fick vi mycket bra kontakt!

Med tanke på hur han hade reagerat
när Anthony visade intresse för
sanningen, för bara något år sedan,
visste man inte hur Philips reaktion
skulle bli när han plötsligt frågar:
“Vilken ...religion... tillhör du?”

“Jag är ett Jehovas vittne,” sa jag.

Han blev först lite förtegsam...
- men snart fortsatte vårt trevliga
samtal.
Eftersom jag är intresserad av historia
ställde jag honom lite frågor om det
här landets historia...
Det berättade han gärna om!

Vi åt en god bit mat och gick sen
och lade oss.

Nästa dag kopplade vi av och njöt av
lugnet och friden, som kännetecknar
den här platsen...


















Livet på den afrikanska landsbygden
kändes ...harmoniskt!!
















Man lever nära djur och natur.
Kor, getter, höns gick lösa mitt ibland
oss...

















Stress verkar inte existera.





Vi åt frukosten utomhus.

Nästa dag åkte vi till en plats som
kallas “Sipi Falls”.
Det är ett - över 90 meter högt och
mycket vackert - vattenfall!!

















Fallet ligger nära den Kenyanska
gränsen. Mount Elgon som förser
“Sipi” med vatten är ett av Afrikas
högsta berg, 4321 m högt.

















Det är tre nivåer på vattenfallet,
men de två övre är ganska små
jämfört med det nedre - stora!

Slätten som uppenbarar sig långt
nedanför oss är enorm,
den i sig själv är en ...mäktig syn!!

Det här är en väldigt vacker och
...stillsam... plats, få turister!

Nästa dag bestämde vi oss för att
försöka bestiga en stor, brant klippa
som plötsligt sticker rakt upp ur
marken på det slättland som omger
staden Tororo...
Staden ligger vid “foten” av klippan.
Den kallas för “The Tororo Rock”.





















Klättringen var ganska krävande...
Jag kände det i låren, nästa dag!

Det är brant - nästan hela vägen.
Men vi lyckades nå toppen!

















Där uppe fick vi vår belöning,
vilken UNDERBAR UTSIKT!!!!!

















Senare fick jag höra att det finns
mycket ...ormar... på den klippan!!!!
En syster berättade att när hon
besteg klippan kom hon alldeles
inpå en ...kobra!!!!!!!

Det var lite otäckt att höra...
så som vi trampade på i det,
emellanåt, höga gräset!
Jag gick dessutom först... ;-)))


På kvällarna satt vi och pratade
- vid lågan av ett stearinljus...

Pappa Philip ville ofta vara med.

När vi - en eftermiddag - satte oss för
att studera Bibeln tillsammans,
blev Philip nyfiken.
Vi gav honom en egen studiebok,
“Vad lär Bibeln?”.
Den tog han emot och resonerade
med oss ett tag, innan han gick.

Både Anthony och Gabriel är
övertygade om att detta är
sanningen!!!

Det var underbart att se hur t.ex.
Gabriel frimodigt och med mycket
värme talade med en av sina systrar
om det han har fått lära sig!!
Han lämnade henne också litteratur.

När vi satt & studerade kom en gammal
skolkamrat till Anthony förbi och ville
träffa honom. Anthony satt oblygt med
Bibel och studiebok framme och pratade
med honom. Ganska snart ville han att
vi skulle fortsätta vårt studium, trots att
skolkamraten satt kvar!
Jag frågade Mark, som han heter, om
han ville vara med oss. Det ville han!
Han fick en studiebok och vi fortsatte
studiet.
Efteråt uttryckte Mark uppskattning av
det han fick lära och ville behålla boken!

När vi skulle åka hem, på fredagen,
kom flera i byn och ville ta adjö.
En av dem var ...Mark.
Mark sa att han hade läst i boken
och att han nu hade lärt sig vem
JEHOVA är!!!!!!!!!!
Han hade också läst annat i boken.

Jag uppmuntrade honom att be om
ett bibelstudium, när Jehovas vittnen
kommer på besök.

En annan som ville ta adjö var Freddy,
också han en kamrat till Anthony.
Vi hade träffat Freddy några dagar
tidigare och fick bl.a veta att han är
en mycket duktig fotbollsspelare.
Den här säsongen spelade han
i Ugandas ...superliga...
- motsvarande ...allsvenskan!!!

Han fick en broschyr innan vi åkte.

Eftersom vi har så stora distrikt att
vittna på och det bor så mycket folk
i landet och vi ännu inte är så många
vittnen i Uganda (även om tillväxten
är stor) så är det viktigt att vi söker
tillfällen till att vittna informellt!

Det är nog inte så ofta en ...kamera...
når Poyameri.
Man blev “till sig” när vi bad om att
få ta lite bilder innan vi åkte!

En sak som överraskade men gladde
oss mycket var att pappa, Philip,
- inför gruppfotot som vi skulle ta -
plötsligt gick iväg och hämtade sitt
exemplar av boken: “Vad lär Bibeln?”
och stod sen och höll upp den....!!!!!!!!

















Det var härliga dagar vi upplevde i
östra Uganda - i trakten av Tororo!!!
Vi njöt av vacker natur och av att livet
där borta inte går lika fort...
Man verkar ta sig mer tid till att vårda
varandra!!! (Det var vackert att se!)

Vi hoppas att det lilla som vi försökte
så ut av “sanningens säd” i den här
lilla byn skall falla och någonstans
slå rot i en “god” jordmån...

Inga kommentarer: