För en tid sedan fick Jim och jag en
inbjudan som gladde oss mycket...
Det var kretstillsyningsmannen
- Dick Singh - och hans hustru som
inbjöd oss till missionärshemmet
i Kampala, lördagen den 11 augusti.
Missionärer och “needgreaters” från
olika delar av landet var inbjudna.
Vad är en “needgreater”...?
Så kallas allmänt den som på egen hand
flyttar till en plats i världen där behovet
av förkunnare är större.
Totalt var vi omkring 30 st samlade
den här kvällen!
Vi kom från olika delar av världen:
USA, Canada, Storbritannien, Irland,
Spanien, Sverige, Norge, Danmark,
Ryssland, Colombia...
5 st från vårt avlånga land:
Martin Pettersson,
Hans & Åsa Sjökvist,
Jim och jag.
Det var en väldigt trevlig kväll!!!
En amerikansk missionär föreslog att
vi skulle presentera oss för varandra...
“Needgreaters” uppmuntrades att
berätta varför det blev just ...UGANDA.
Det var ett bra förslag.
På så vis kunde vi, i viss mån, lära
känna alla...
Personligen kan jag bli extremt nervös
i sådana här situationer!!!
Att resa sig upp inför alla andra och
berätta om sig själv & varför man kom hit,
och sen göra det på ett annat ...språk,
…kittlar onekligen i magen!! :-))))
Jag tror att de flesta känner sig spända
i en sådan situation...
Men Jehova styrkte och hjälpte oss
- det fungerade bra för alla!!
inbjudan som gladde oss mycket...
Det var kretstillsyningsmannen
- Dick Singh - och hans hustru som
inbjöd oss till missionärshemmet
i Kampala, lördagen den 11 augusti.
Missionärer och “needgreaters” från
olika delar av landet var inbjudna.
Vad är en “needgreater”...?
Så kallas allmänt den som på egen hand
flyttar till en plats i världen där behovet
av förkunnare är större.
Totalt var vi omkring 30 st samlade
den här kvällen!
Vi kom från olika delar av världen:
USA, Canada, Storbritannien, Irland,
Spanien, Sverige, Norge, Danmark,
Ryssland, Colombia...
5 st från vårt avlånga land:
Martin Pettersson,
Hans & Åsa Sjökvist,
Jim och jag.
Det var en väldigt trevlig kväll!!!
En amerikansk missionär föreslog att
vi skulle presentera oss för varandra...
“Needgreaters” uppmuntrades att
berätta varför det blev just ...UGANDA.
Det var ett bra förslag.
På så vis kunde vi, i viss mån, lära
känna alla...
Personligen kan jag bli extremt nervös
i sådana här situationer!!!
Att resa sig upp inför alla andra och
berätta om sig själv & varför man kom hit,
och sen göra det på ett annat ...språk,
…kittlar onekligen i magen!! :-))))
Jag tror att de flesta känner sig spända
i en sådan situation...
Men Jehova styrkte och hjälpte oss
- det fungerade bra för alla!!
Presentationerna förmedlades ofta med
mycket humor, vilket ledde till skratt
och en avslappnad stämning!
mycket humor, vilket ledde till skratt
och en avslappnad stämning!
En som vi fick särskilt bra kontakt med den
här kvällen var en norsk missionärsbroder,
Karl-Kristian. Här med sin hustru.
Ett amerikanskt missionärspar som arbetar
på det döva fältet. Man ser de också "teckna"
vid sammankomster. Väldigt fina!!
Det ser ut att "rycka" lite grann i benen på
Dick - kretstillsyningsmannen! :-)))
Det ska bli trevligt att få träffas igen.
Nu vet vi ju lite om varandra...
Troligtvis ses många av oss på den
stundande områdessammankomsten,
7-9 september.
Kvällen var ett uppskattat initiativ
Nu vet vi ju lite om varandra...
Troligtvis ses många av oss på den
stundande områdessammankomsten,
7-9 september.
Kvällen var ett uppskattat initiativ
från kretstillsyningsmannen
- som vi kommer att minnas länge
och med stor glädje!!!
- som vi kommer att minnas länge
och med stor glädje!!!
1 kommentar:
Prata om att man känner sig sugen på att åka ner, vi har ju inget som binder oss här. Det är ju det med malaria förståss :)
Ni har gjort många glada, brukar ta upp lite om det ni skriver på möte för tjänst.
Så pojkar, ni är rikt priviligerade.
Skicka en kommentar