Lojala under de fruktansvärda förbudsåren!

På kvällen efter vårt besök på Betel var vi hembjudna
hos några vänner.
En syster berättade vad hon och hennes föräldrar
hade upplevt under de svåra förbudsåren...

Trots att det var med stor fara som man kom tillsammans
och vid obekväma tider (mitt i natten)
så missade INTE våra bröder och systrar möten!!!

Beatrice - som systern heter - berättade att deras vardagsrum
fungerade som Rikets sal. Omkring 70 st samlades hos dem!
Våra vänner kunde inte komma på samma gång,
det skulle dra för mycket uppmärksamhet till sig...
och likadant när de skulle hem.
Hon berättade att någon gång hade de sista vännerna
gått hem och vardagsrummet återställts först bortåt
6-tiden... på morgonen!!!

Sammankomster hölls också sent, men ute i det fria.
Bröderna var mycket "kluriga" för att kunna
genomföra dem.
Man höll sammankomster bl.a i skydd av stora majsfält!
Bröder stod på olika platser och gav anvisningar om
var de skulle gå för att hitta rätt.
Beatrice berättade att en av de sista bröderna
- där inne i majsfälten -
gav alla som passerade en böna....(?)
Vad var tanken med det?
Det var ett sätt att räkna antalet närvarande!
Brodern visste hur många bönor han ursprungligen
hade och kunde till slut räkna de överblivna...!
Man tog inte biblar med sig, eftersom programmet
ändå framfördes i mörker.
Talarna läste bibelställena för åhörarna.

Våra bröder och systrar gjorde STORA uppoffringar
för att kunna fortsätta att tillbe Jehova Gud
under de långa, svåra förbudsåren!!!!!!!!

Någon berättade vilka OBESKRIVLIGA FASOR
vissa vänner hade utsatts för...
... de hade knuffats ner i floder med krokodiler!!!!!!
Det finns inga ord ..........................

(Värdesätter vi den frihet vi har att så lätt

kunna församlas och tillbe Jehova i vårt land...???)